Typsnitt

Typsnitt.
Ett typsnitt, kallas också för stilsort eller teckensnitt, är en komplett uppsättning med bokstäver, siffror och tecken i olika storlekar. Dessa storlekar kallas på fackspråk för grader. Inom varje typsnitt finns också olika varianter, såsom den vanliga raka, den kursiverade och den feta. Ett typsnitt är således ett samlingsnamn. De vanligaste typsnitten är Times New Roman, Garamond och Berling Antikva.

Man bör inte bland ihop typsnitt med ordet font. Font användes förr för just typsnitt men betyder nu teckensnittsfil i en dator. Denna snittvariant innehåller bara exempelvis fetade eller kursiv samt ett antal begränsade storlekar. Därför kan man säga att typsnitt är hela teckenfamiljen och fonten är en del av den. Typsnitt delas in i sju stycken huvudfamiljer. Dessa är antikvor, mekaner, grotesker, frakturer skripter, reprodukt och extremer.

Antikva, betyder gammal, och är ofta ett samlingsnamn för de teckensnitt som innehåller sheriffer. En seriffstil kännetecknas av de små klackar som finns på bokstäverna. Antikvan är en variant av de så kallade romerska typerna och uppfanns av Coluccio Saluti (1331–1406) och Poggio Bracciolini (1380–1459) som ville införa ersätta den gotiska stilen. Vanliga underkategorier är Baskerville, Times och Garamond. Mekaner, också kallade egyptienne, sägs härstamma från Napoleons expedition till Egypten 1815.

Mekanerna har liten konstrast mellan tjockare och tunnare linjer, och har en fet, fyrkantig utformning. Vanliga underkategorier är Rockwell och Courier. Grotesken uppkom i England under 1800-talet. Stilen är linjär, det vill säga att den saknar seriffer. Ofta ser man grotesken i dagspress. Vanliga underkategorier är Arial, Futura, Helvetica och Gill Sans. Helvetica är ett typsnitt som ofta används för rubriken i dagspressen.

Frakturen kommer upsrungligen från Tyskland och användes flitigt i Sverige mellan 1600- och 1800-talet. Frakturstil går att skriva för hand med kalligrafipennor. Skripter är av typen seriffer vars bokstavsformer har en utpräglad handskriftskaraktär. Man bör vara försiktig med att använda skripter i trycksaksproduktion då stilen kan upplevas som svårläst. Reprodukt och extremer är stilar som på olika sätt avviker från den vedertagna formen. Då man vill kommunicera med ett budskap bör man utgår från en så lättläst stil som möjligt.

Här spelar också radavstånd och så kallade knipningar och spärrningar stor roll för läsvänligheten. Med knipningar menas att man drar samman bokstäverna och komprimerar dem. Spärrning betyder det motsatta; man drar ut mellanrummet mellan bokstäverna i ett ord. En brödtext bör vara skriven i 12-14 punkter. Punkter är synonymt med ovannämnda grad, det vill säga storleken på texten. Det kan dock vara missvisande att jämföra grad mellan olika typsnitt, då detta naturligtvis kan skilja sig en aning åt.